jump to navigation

Operationssjuksköterska i mellandagarna 29 december 2009

Posted by annak in dagbok.
add a comment

När andra människor är på mellandagsrea och sätter sprätt på pengar, ja då väljer vi att arbeta (OCH spara pengar!) Att jobba under dessa mellan-dagar är faktiskt riktigt roligt. Tempot är lite lägre och vi är inte lika många i tjänst som vanligt. Nu hinner vi se varandra och det finns plats för matdosorna i kylskåpet. 🙂 Även patienterna verkar lugnare och lite ”jul-mysiga”. Idag arbetar jag tillsammans med min blogg-syrra Inger som för en vecka sedan var min patient på op-bordet. Nu är hon tillbaka pigg som en nyponros. Härligt!

Vad gör vi för operationer då? Ja, det är lite gott och blandat. Handleder, fotleder, höftfrakturer, lapp-appar och den aldrig sinande strömmen av kejsarsnitt. Vi tror dock att den pågående stränga kylan gör sitt när det gäller vårt operationsprogram. De senaste dagarna har vi haft temperaturer på -20 grader. Dalfolket håller sig inne och i skinnet. Fortsätt med det! 🙂

// Hej så länge! Anna o Inger

Annonser

Imorgon är en annan dag 27 december 2009

Posted by annak in dagbok.
add a comment

Åh guud så skönt att vara tillbaka på jobbet! Gick med lätta steg upp i morse, kollade temperaturen (-14), startade den kalla bilen och for till jobbet kvart över sex. Helt ensam på vägen, totalt mörker, mötte två bilar och myste med musiken i radion. Mmmmmm….. I like. Såg fram emot en aktiv dag med mycket ”spring”.

Misstolka inte detta ….. jag har haft en härlig jul, med släkt, mat, mat, mat, godis, godis, godis och ….. JA godis!!! Och just därför ville jag till jobbet idag. För att helt enkelt … sluta … ÄTA.

Och vad mötte oss i morse, detta morgon-op-team?? Om inte ett personalrum fullt med, ja just det …. godis. Våra chefer vill ju önska oss tack för detta året med diverse pepparkakor och chokladkartonger och våra snälla narkosläkare ger oss varje år en stor korg med allehanda gott i. 🙂 Några av oss satte hårt mot hårt. Andra föll till föga och fortsatte godis-frosseriet. ”-Jag är socker-förgiftad! suckade en syster förtvivlat, och stoppade ytterligare en pralin i munnen. Kan man opereras för detta?”

Svar nej. Men imorgon ….. då … ska vi springa .. ännu mer …

// Bye bye Anna 🙂

Jag har blivit opererad! 23 december 2009

Posted by ingerla in dagbok.
4 comments

2 dagar innan jul har jag fått prova på att vara patient, jag har blivit opererad! (för första ggn i mitt liv).

En nyttig upplevelse och ALLT GICK SÅ BRA! Ett fantastiskt opteam på C-op tog han om mig på ett mycket professionelt sätt! Jag kände mig otroligt trygg och lugn! 🙂 🙂 🙂

Nu förstår jag patienter som säger, -ni är så snälla, så fantastiska,  jag kan bara konstatera att dom har helt rätt och hålla med dom fullt ut :)! Som patient känner man en oerhörd tacksamhet när man ligger i sin säng på vårdavdelningen, när allt är klart och har gått bra :). Jag kände att jag gärna innan hemgång hade velat dela med mig av min upplevelse och tacksamhet till operationspersonalen (Nu hade jag ju förmånen att få kontakt med mina kollegor på annat sätt och framföra mitt TACK).
Tänkte bara att det där med pre och postoperativa besök nog kan vara väldigt värdefullt ändå, både för patienten och för operationspersonalen!
Det skall jag ta tag i och jobba aktivt för nästa år 🙂 !

 

En riktigt GOD JUL till ER ALLA!!!!!

                  önskar Inger

Hand-sk-sprit, näää 21 december 2009

Posted by annie0808 in dagbok.
3 comments

Jobbade ihop med op-syster Karin  häromdagen och då började vi prata om sprit på handskarna. Jag har lärt mig att man aldrig får ha klorhexidinsprit, eller annan sprit heller på handskarna, för att klorhexidinet kan komma in i vävnaden  från handskarna. Karin hade också lärt sig det samt att spriten förstör materialet i handskarna och gör dem mer genomsläppliga. Jag har gått min VUB i Örebro och Karin har gått sin i Luleå, så trots att vi kommer från olika utbildningsanstalter så har vi lärt oss samma sak. På min förra arbetsplats var det också ett vedertaget arbetssätt att man byter handskar efter steriltvätten, eller använder tvätthandskar. En alldeles ovetenskaplig rundfrågning bland kollegorna i Falun visar att de flesta tänker så här, ingen sprit på handskarna!

Men i dess” evidensbaserade” tider så kan man ju undra hur vetenskapligt detta är. Har Karin och jag förlegad kunskap eller finns det något vetenskapligt belägg för detta? Hjälp oss någon! Kanske någon handsktillverkare har svar på frågan, finns det studier gjorda? Var kan man läsa om detta!

Vi är så nyfikna!

Annie (som aldrig har sprit på handskarna under op)

Jag tycker om Märgspikar 20 december 2009

Posted by ingerla in dagbok.
1 comment so far

Visst låter det läskigt, märgspikning? Men, jag tycker om dom operationerna!

Det finns många olika typer av Märgspikar, vilken man väljer beror på var/på vilket ben (arm, lårben, underben)och hur själva frakturen ser ut. Nuförtiden har spikarna dessutom så många olika vackra färger, förr fanns dom bara i tråkig stålgrå färg.

Härom kvällen instrumenterade jag  på två olika märgspikningar. Den ena var en fraktur mitt på lårbenet och pat. fick en lång grön spik och den andra pat. som hade en fraktur längre upp på benet och fick en kortare guldfärgad spik. Dessutom har låsskruvarna också numer vackra neonfärger. Ja, jag är imponerad av dom fina färgerna, man blir liksom glad av dom! 🙂 Inger

Operation .. alldeles .. alldeles underbart! 18 december 2009

Posted by annak in dagbok.
add a comment

Unga kvinnor som har flera småbarn att ta hand om, kanske tvillingar, trillingar eller helt enkelt bara fått barnen väldigt tätt …. ja, de har som mammor inte mycket tid över för sig själva. Allt de gör, gör de för barnens skull i första hand och själv befinner de sig allra längst ner på näringskedjan, eller hur!

För en tid sedan tog jag och mitt op-team emot en kvinna som skulle göra en laparoscopisk sterilisering.  Hon var jättelycklig över alla de små hon hade där hemma … men nu skulle bebis-fabriken stängas!

De flesta patienter som kommer till OP är lite nervösa. Men denna kvinna, hon var bara så lugn. ”Nu får du flytta över till denna brits! -Javisst! svarade hon. -Nu sticker det till i handen när vi sätter nålen! -Ja, det går bra! -Du kommer att få en kateter under operationen! -Jaha …. sade hon och log. -Nu måste vi sticka dig igen, tyvärr! -Jaha! -Ursäkta att vi lyfter dig och bökar runt med dig så är! -Inga problem, svarade hon.

Efter en stund viskade hon med glittrande ögon till oss alla; -Ni förstår … ni är så underbara … jag får vara i centrum och bli så uppassad … inga barn för en stund …jag njuter .. har verkligen sett fram emot denna dag …. för den är min,…..  alldeles min egna dag!!

Hallå alla män! Ett riktigt bra julklappstips kommer här ….. småbarns-mammor önskar sig bara en ” …. alldeles egen dag ..”.  🙂 

//Bye bye Anna    (P.S  Alla kvinnor kanske inte önskar att denna ”dag” äger rum på en Operationsavdelning ….  😉  )

STORT GRATTIS CHRISTINE! 17 december 2009

Posted by ingerla in dagbok.
add a comment

JÄTTE-STORT GRATTIS TILL CHRISTINE!

Vår andra Operationssjuksköterska med Magisterexamen på C-op!!!

Vi är så stolta, GRATTIS önskar ALLA kollegor gm/ Inger

 

 

Jakten på stenen 15 december 2009

Posted by guran69 in dagbok.
add a comment

Tänk att en liten uretärsten kan vara så spännande att jaga! Häromdagen jobbade jag och en kollega tillsammans på ”Uro-salen”, med oss hade vi också en sjuksköterskestudent i termin 6 och en av våra narkosskötare. Vilken toppendag vi hade! Först gjorde vi en TUR-P (hyvling av prostata) på vår första patient, sedan jagade vi uretärstenar för hela slanten. Det är riktigt spännande att se när operatören kommer in i ostiet (öppningen där urinledaren mynnar i urinblåsan) med en ledare, för att  sedan ta fram uretäroskopet och börja stenjakten. Uretäroskopet är ett tunt, långt instrument med en smal, fin optik och en arbetskanal. Sedan finns det olika ”vapen” att ta till under resans gång. Ex en trådkorg som vecklar ut sig inne i urinledaren som man kan fånga stenen i. Men vi använde laser. Med den kunde vi skjuta på stenen och riktigt se hur den gick sönder i små flisor som sedan kan komma ut den naturliga vägen. Under operationen hade vi också en röntgenapparat inne på salen för att se hur högt upp i urinledaren stenen satt. Ja som sagt, stenarna hade ingen chans, vi hittade dem, oskadliggjorde dem och våra patienter blir förhoppningsvis av med sina besvär.

/Maria:-)

Ljuset har kommit till Dalarna… 13 december 2009

Posted by annie0808 in dagbok.
add a comment

I fredags var det en sådan där dag då PA (den som organiserar arbetet på operation under dagen) suckade och vred sina händer, redan tidigt, särskilt över oss på min sal, ja, inte för att vi är så besvärliga men PROGRAMMET VAR ALLDELES FÖR STORT FÖR EN FREDAG!! Alla slutar ju lite tidigare och alla vill  hem.

Men trots detta stora program som såg så besvärligt ut så flöt allting på jättebra. Ingenting hakade upp sig, alla var glada och positiva på salen, patienterna blev väl omhändertagna (som alltid) och vi var klara mer än en timme innan ”deadline” dvs då man måste stoppa akutlagen för att få klart det elektiva programmet. PA sken som en sol, ortopeden tackade särskilt och vi fick faktiskt flexa hem lite tidigare.
Bra för mig som i fredagskväll skulle ta med några goda vänner på Ljuskvällen i Torsång och den började redan kl 17 00.

Torsång är en liten vacker by som ligger snyggt utmed kanten på Dalälven, (gammal hembygdsgård, stenkyrka från 1100-talet, röda hus ni förstår va…) Där är det varje år i december en ljuskväll. Då tänder man hundratals marschaller överallt, längs alla vägar och längs älvkanten. Hela byn glittrar som en stjärnhimmel när alla marshaller speglar sig i vattnet.Det är så vackert så man får lust att gråta.

Det händer ju lite också, tex så får man lyssna på julmusik, det bakas kolbullar, det säljs hantverk, bjuds på glögg. Trevligt!

Det är så mycket trevligheter hela tiden i det här landskapet.

Förstår varför jag vill bo här!!

Idag var det dessutom LJUST, sol hela dagen!! Och i morgon ska vi lussa på jobbet. Vi är några som brukar lysa upp decembermörkret med lite Jul och- Luciasånger innan dagens arbete börjar. Så det är bäst att sova nu. Lucia och hennes följa ska samlas redan 06 30.

Godnatt

Annie

Hurra, nu kommer vintern tror jag! 13 december 2009

Posted by ingerla in dagbok.
add a comment

Äntligen, – grader, lite sol (för första ggn på 2 månader, eller?) och nu i kväll dalar dom första snöflingorna, UNDERBART!

Det är 13:e december och Lucia. Kom att tänka på ett fint minne jag har från studenttiden. Jag gjorde praktik på en medicinavd. På ett enkelrum på avd. låg en pat. som inte hade så långt kvar att leva. Anhöriga var där.

Jag hade fått förtroendet att vara avd. Lucia, mkt hedrande och jag tog uppgiften på stort allvar. När vi kom in på rummet där nämnda pat låg, viskade pat. knappt hörbart till sina anhöriga – Änglarna har kommit för att hämta mig!

Medans vi stog därinne och sjöng dog patienten, det var en fin död tycker jag! Det berörde mig mycket och varje Lucia tänker jag på just det här minnet som följt mig genom åren. // Inger